The Virtual Mind

Feel free to digest (and if possible indulge) in my meeting prompt slides from a seminar on digital leadership and recruitment.

N.B. Kindly note that the material is in Swedish.

Please find the Look Inside…sample of Leadership in The Digital Age – Renaissance of The Renaissance Man. The book is available for order now. Enjoy!

Blitzkrieg i den digitala tidsåldern – Militariserad AI – är en bok som beskriver hur den snabba tekniska utvecklingen inom framförallt artificiell intelligence, vilket också appliceras militärt, nu håller på att förändra krigföringen på sätt vi ännu inte har en full överblick över. Boken innehåller en beskrivning av hur den militära strategin utvecklats sedan Clausewitz dagar, vars verk ännu läses, och har inspirerat senare tiders strategiska beaktanden, som exempelvis Blitzkrieg doktrinen som byggde på överraskning och snabbhet snarare än överlägsen vapenmakt. Och det är intressant att notera att hur i Clausewitz anda, det är inte vapenkapaciteten som är avgörande för utgången av konflikter, t ex så har kärnvapen blivit politiskt omöjliga att använda, istället så har användandet av icke-militära medel ökat kraftigt Många av dessa metoder faller under konceptet psykologisk krigföring vars målsättning är att genom främst psykologiska metoder övertyga en fiende om att motstånd är lönlöst. Framstegen inom artificiell intelligence har skapat intressanta möjligheter inom detta område, bl a för att de närmat sig mänskligt beteende, och kan numera i en ökad grad inkluderas i hybrida krigsföringsstrategier.

Hur krig i praktiken definieras och utkämpas har förändrats signifikant över tid, förr var det oftast en konflikt mellan stater och reglerades därvid. Numera har sådana konflikter blivit relativt sällsynta, istället förekommer proxykrig, gråzonskonflikter, samt svårdefinierade våldshandlingar som faller någonstans mellan kriminalitet och vad vi traditionellt definierat som krig, där distinktionerna mellan krig-fred och vän-fiende har blivit allt otydligare. Hur skall man agera om en fiende man inte ens vet om man har utan förvarning och försåtligt påbörjar vad som de facto är krigshandlingar? Detta är situationer som över tid blivit allt vanligare, framförallt inom näringslivet. Fråga vilken företagsledning som helst, i vilken bransch som helst, i vilket land som helst, och cyberattacker och desinformations kampanjer toppar deras lista över risker som orsakat dem många sömnlösa nätter. Den snabba digitala utvecklingen, som dessutom tycks accelerera, har nu tagit oss till okänt territorium, hur kan vi försvara oss emot en osynlig och okänd fiende som dessutom har fördel när det gäller val av attack samt tidpunkt? Detta är något som snabbt kan underminera, t o m ruinera, ett annars välmående företag. Detta för oss till denna boks syfte, hur militariseringen av artificiell intelligence håller på att förändra krigföringen både tekniskt men också strategiskt och hur detta nu påverkar samhälle och näringsliv.

Boken är indelad i fem kapitel;

Chapter 1) Principles of Warfare; Clausewitz and beyond

Chapter 2) Welcome to The Murky World of PsyOps

Chapter 3) What is Digital Warfare?

Chapter 4) Weaponising AI

Chapter 5) Blitzkrieg in The Digital Age

Boken kommer ut i slutet av året med  titeln A Blitzkrieg Approach To Digitala Warfare – Weaponising Artificial Intelligence. Boken ges ut av Business Expert Press. En svensk översättning är under övervägande.

Ledarskap i den digitala tidsåldern – Renässansmänniskans återkomst är en bok för den som söker en förståelse hur man hanterar de komplexiteter som ett digitalt ledarskap innebär. Med krav på ständig innovativ förnyelse men samtidigt en förmåga att upprätthålla den stabilitet som den löpande verksamheten kräver är en delikat balansgång, som få, om ens någon, organisationer lyckats med. Varför är det så?

Problemet åskådliggörs kanske tydligast vid digitala transformationer, där bristerna inte bara i de traditionella styrmetoderna men också agil metodik blir uppenbara. Detta undermåliga ledarskap leder till resultat som sällan uppnår förväntningarna, och levererar oftast endast halvfärdiga lösningar där de kommersiella möjligheterna sällan fullt ut kan nyttjas, och ibland inte ens identifieras. Dock är de vanligaste skäl man anger för dessa tillkortakommanden att olika tekniska plattformar inte synkroniserats, kopplingen mellan människa och maskin har ej fullt ut optimerats eller en bristande organisationsstruktur, men det verkliga skälet är mycket mera fundamentalt; ett otillräckligt ledarskap. Men den ledarskapsutbildning som förespråkas på universitet och businessutbildningar lever kvar i ett organisations-perspektiv där specialisering särskilt framhävs. Man fortsätter utbilda morgondagens ledare med gårdagens metoder. Den digitala tidsåldern påvisar nu dock obönhörligt dess många brister och vad som särskilt saknas är en holistisk insikt om alla de aspekter en digital transformation måste beaktas från, då den i grunden inte enbart är en fråga om tekniska lösningar utan berör ett företags raison d’être. Vad som istället behöves är ledare med breda generalist kunskaper och det är därför den digitala tidsåldern nu förebådar renässansmänniskans återkomst.

Boken kommer ut i Oktober med  titeln Leadership in The Digital Age – Renaissance of The Renaissance Man. Boken ges ut av Business Expert Press. En svensk översättning är under övervägande.

If the complexities of digital leadership intrigues you, then this might very well be a book to your liking. Leadership in the digital age: Renaissance of the Renaissance Man will be published in October. Pre-order your copy now!

Faceinform – health diagnostics through facial scans.

http://www.the-virtual-mind.com/wp-content/uploads/2020/06/Faceinform-pitch-deck.pdf

Based on analysing facial features through mobile scans, Faceinform provides a
medical diagnostic for a raft of ailments (medical as well as mental) for free.

The Faceinform capabilities are based on bespoke proprietary algorithms, that have been developed, trained and tested on an extensive database of different faces, spanning across age ranges, gender and ethnicities. The algorithms seek to identify symptoms of known medical and mental conditions with noted facial characteristics. These symptoms are analysed both in isolation and aggregated, being defined as metrics that are then matched against documented physical markers, highlighting if and how there is an acceptable match of a likely occurrence(s).

NIKLAS HAGEBACK.

Posting a short teaser on a paper on machine learning, soon in book format, that you might find fascinating.

IN THE (RANDOM) FOREST, ONLY VYGOTSKY WILL HEAR YOU SCREAM

The name Lev Vygotsky might only vaguely ring a bell these days, and that is a pity. He did some groundbreaking research on pedagogy about a century ago, which still forms the edifice of many educational systems, although often distorted to the point of being unrecognisable. However, if going back to his original writings and being a devoted artificial intelligista, one cannot but notice how a juxtaposition between the theories from this since long dead Marxist psychologist and the tools currently being used in machine learning bring out some remarkable features.

These are features that actually will help improve many AI applications often mediocre performance and add a fascinating perspective in how we can synchronise the phases of human learning with machine learning. This is a paper, and soon extended into a book to be with the title Ghost in the Machine – Human Learning meets Machine Learning, guaranteed to be interesting for anyone having a bend for artificial intelligence in general and machine learning in particular.

KEY TERMS: Lev Vygotsky, Random Forest, Meta Learning, Ensemble Learning, Classifiers, Case based reasoning, Association based reasoning.

Kinas kommande kollaps eller CCP version 3.0? av Niklas Hageback är en bok som beskriver varför det envåldshärskande Kinesiska Kommunistpartiet (CCP) nu återigen har nått ett kritiskt vägval som kommer att avgöra om det står inför en snar kollaps som drar landet med sig eller genom att radikalt förändra riktning kan fortsatt behålla makten över Kina. Partiet har stått inför liknande ödesdigra val, då man i slutet på 1980-talet skickligt omvandlade sig till ett slags CCP version 2.0, genom att överge kommunismen och dess katastrofala ekonomiska politik och istället introducerade ett statskontrollerat marknadssystem, vilket blivit en stor framgång. Men den ekonomiska motorn har börjat hacka, landet är ovanligt hårt belånat för sin ekonomiska mognadsgrad, tillväxttalen ifrågasätts som rena Potemkinkulisser, man har sedan länge fått överge planerna på att inrätta en välfärdsstat, Kina har helt enkelt inte råd, och har en snabbt åldrande och döende befolkning med endast 14 miljoner barn födda förra året. Dock är deras största problem av psykologisk snarare än ekonomisk natur, något som tydliggörs när Kina nu försöker att digitalt transformera sin ekonomi, vilket drivs av innovativ förmåga. Men innovation bygger på kreativitet vilken kräver fritt och oberoende kritiskt tänkande, och i kreativitetens kärna ligger dess oförutsägbarhet, man vet aldrig vilka uttryck den kan ta, något alla auktoritära regimer fruktar, då det i slutändan oftast vänds emot dem och deras orättfärdiga förtryckarmetoder. Detta är en insikt som bekymrar CCP mycket, där politisk kreativitet, och också konstnärlig kreativitet, har uttryckligt förbjudits och bestraffas hårt. Man kräver konformitet från befolkningen, något som tar sin start i skolsystemet, där fokus ligger på likriktande av politiska åsikter men också tankar och tankesätt, och häri ligger deras dilemma, kreativitet eller konformitet? CCP är ett politiskt parti som är i ett stort behov av självrannsakan men dess föråldrade struktur och personkult av Xi Jinping förhindrar detta, så den trängande frågan kvarstår, kommer de återigen att lyckas drastiskt förnya sig, denna gång till en version 3.0, eller är sammanbrottet oundvikligt?

Förbeställ boken nu, kommer ut den 15 September av Gaudium.

En svensk översättning är på gång.

• 

Sigmund Freuds teori om dödsdriften har förblivit en av de mest kontroversiella inslagen i psykoanalysen, och vars betydelse var något hans lärjungar aldrig kunde enas om, och över tid föll i glömska.

På senare tid har dock intresset för dödsdriften kommit åter, då helt oförutsedda politiska omvälvningar lett till samhällskollapser, något som enligt rådande expertis aldrig borde kunnat inträffa. Dessa dramatiska händelser har djupt förbryllat den politiska- och statsvetenskapliga forskningsdoktrinen.

Dagens freds- och konfliktforskning lyckas emellertid ofta identifiera de strukturella faktorerna, social-, ekonomisk- och/eller av politisk karaktär, vilka utgör grundorsakerna till folkresningar, revolutioner och inbördeskrig, men dessa har vanligtvis existerat i årtionden, oftast ännu längre. Var dessa akademiska modeller ständigt misslyckas är att identifiera den utlösande faktorn som tänder våldsgnistan, och de symptom som föregår den. Anekdotiskt, så visar historiska händelser på att en viss kollektiv självdestruktiv känsla helt plötsligt infinner sig, där den rådande ordningen, samhällets normer och struktur, måste angripas, och förstörelselustan har helt enkelt blivit för stor och för eggande för att låta bli.

Men varför väljer både individen såsom kollektivet helt plötsligt ett att anta självdestruktivt beteende, när det står i så skarp motsättning mot vår överlevnadsinstinkt och antagandet om evigt mänskligt framskridande? En mångtusenårig gåta som berör det mänskliga psykets innersta väsen, och som ingen kunnat ge ett tillfredställande svar på. Frågor måste därför ställas; var Freud något djupt väsentligt på spåren när han utvecklade sin dödsdriftsteori?, och är denna kollektiva självdestruktivitet vi ser exempel på också i vår samtid inget annat än dödsdriften som av för oss okänd anledning aktiverats med fruktansvärda konsekvenser som följd?

Dödsdriften: kollektiv själv-destruktivitet beskriver utförligt en förklaringsmodell som tar sin grund i psykoanalysen samt socialpsykologin och använder den kontroversiella teorin om dödsdriften för att tidsmässigt förespå skeenden av politisk- och kollektiv destruktivitet som ofta i sin våldsamma brutalitet ger djupa och svårläkta sår på samhällskroppen.

En svensk översättning är på väg.

Beställ boken nu: https://histriabooks.com/product/the-death-drive/

• 

Sigmund Freud’s death drive remains among the most controversial concepts in psychoanalysis, something which post-Freudians never could reach consensus on. Over time, it fell into oblivion. Recent developments, however, have actualized the interest in the death drive as political upheavals and turmoil lead to societal breakdowns that, according to reigning academic theory, should not exist. It has become a burning and contentious topic.

Existing conflict theories generally unmask structural factors considered as explanatory root causes, whether social, economic, or political in nature, but, typically, these factors may have been in place for decades. These models consistently fail to identify the triggers that ignite abrupt change and what heralds it. Anecdotally, a certain self-destructive sentiment seems to suddenly hold sway, where the established order, the status quo, simply must be destroyed, and the psychological urges to do so are too great to resist. But why would individuals or collectives elect a self-destructive path, which on a superficial level seems to conflict with the survival instinct and the assumption of perpetual human progress? Thus, the question must be posed: are these manifestations of the death drive?

The Death Drive: Why Societies Self-Destruct offers an explanatory framework and methodology to predict periods of destruction that often have grim effects on societies, taking as its starting point the controversial death drive concept. The book provides a model to understand and forecast the seemingly irrational destructive human forces that hold such great and sinister influence on world affairs.